Hjälp jag blir ju finsk
Andra dagen på praktik och jag tänker redan på finska, bra eller dåligt? Kanske bra med tanke på att ingen förutom fysioterapeuten och läkaren pratar svenska och de umgås jag ju inte precis mycket med. Dagen har gått bättre än igår i alla fall men jag känner nog mig som en idiot ibland när jag inte förstår ett skvatt vad hon säger och hoppas innerligt att jag inte måste lära mig det hon pratar om för det låter alldeles för invecklat att förstå överhuvudtaget fast det skulle vara på svenska.
Min handledare verkar dock helt bra, hörde att de andra har inte direkt fått göra något alls ännu och jag har gjort massor redan, både med henne och självständigt. Jag tänkte ju att det skulle finnas patienter i alla åldrar där som det stod i brevet jag fick men ingen är under typ 70 år, men lika bra är det för de är alla lite döva och hör inte när jag säger hälften fel.
Får nu se hur det går att vara där i 6 veckor, alla är trevliga och jag får lära mig massa så nog skall det väl gå.
Känns som om jag har varit tillbaka i Hesa länge redan fast det bara har varit 4 dagar. Borde få motivation till att börja laga mat igen, eller först att köpa mat, äter bara maten på sjukhuset och här hemma så äter jag piroger som har lämnat av från när Frida var här. I morgon skall jag fara till stan en sväng och köpa knappar och magneter, hämta två klänningar åt en som har beställt dem men hon bor i Borgå så hon kan inte komma hit och hämta dem. Just ja, mat var det ju också.
Nu skall jag vara lite social och fara och umgås med My och vår gäst.
Kommentarer
Trackback
